Lyssna på den här sidan Lyssna

|  Textstorlek: Minska textstorleken Öka textstorleken   |  Kontakta oss  |  English

Till vetenskapsrådets webbplats Till Uppsala universitets webbplats

Peer review

Att publicera forskningsresultat

Peer review, eller som det kallas på svenska: fackgranskning eller kollegial granskning, är vad som gör forskning till forskning. Ett anspråk på kunskap måste accepteras av det vetenskapliga samhället för att kunna sägas utgöra kunskap. Det måste kritiskt granskas utifrån metodologiska, argumentativa och källkritiska aspekter och därigenom visas kunna uppfylla vetenskapliga krav. Peer review har dock ofta kritiserats för att det fungerar dåligt och tillsammans med upprepade anklagelser om fusk i granskningen har ett behov av bestämda riktlinjer och nya modeller för peer review aktualiserats.

Ledande riktlinjer

De tyngsta riktlinjerna kommer från International Committee of Medical Journal Editors och Committee on Publication Ethics (COPE) - de förstnämnda genom sina Recommendations for the Conduct, Reporting, Editing and Publication of Scholarly Work in Medical Journals som har stor tyngd långt utanför medicinens område, de senare genom sina Ethical Guidelines for Peer Reviewers. Vidare har European Code of Conduct for Research Integrity ett avsnitt om god sed vid peer review.

Bland de Policy Statements som avgivits av The World Association of Medical Editors finns det uttalanden om vad som utgör en peer-review-tidskrift (hur det definieras) och hur man bör välja granskare för att undvika fusk. Även COPE har avgivit ett Statement on inappropriate manipulation of the peer review process.

Förlag och tidskrifter har ofta egna riktlinjer om peer review. De mest kända är antagligen Best Practice Guidelines on Publication Ethics från Wiley men titta gärna också på Publishing Ethics Resource Kit från Elsevier. Slutligen finns det förslag på eder eller löften som den individuella granskaren kan göra till sina, såsom My reviewer oath.

Öppen granskning, pre-print & post-publication peer review

Det finns idag en bred uppslutning kring öppen vetenskap (open science) och i anslutning till detta har det höjts röster för att även kollegial granskning bör vara mer öppen. Det skulle motverka fusk, förbättra kvaliteten på granskningarna och göra det möjligt att göra granskning mer meriterande. Det har formulerats ett Open Science Peer Review Oath och för att öka möjligheten till meritering från granskningsuppdrag har initiativen Publons och Academic Karma startats. Den senare är uttryck för en idé om "pre-print peer review", dvs. att göra granskningen redan innan inskick till tidskrift, något som även lett fram till exempelvis Rubriq och Peerage of science.

Man kan även tala om post-publication peer review, dvs. när andra forskare kritiskt läser redan publicerat material och offentligt diskuterar dess förtjänster och brister, såsom sker exempelvis på twitter eller på PubPeer och PubMed Commons.

Peer review av ansökningar

Även ansökningar om forskningsmedel granskas av vetenskapliga bedömare. Det slags diskussion som förts kring kvaliteten på tidskrifters granskningar har också förts om sådan granskning. För att instruera dem som granskar ansökningar vid Vetenskapsrådet finns det beredningshandböcker för varje område, som inkluderar en jävspolicy och en strategi rörande jämställdhet. Där ingår även en rad grundläggande principer för sakkunnigbedömning:

Därutöver har NIH samlat en rad belysande riktlinjer på sin webbsida Peer Review Policies and Practices. Också på detta område diskuteras alternativ och reformering av granskningsprocessen, som exempelvis i Alternatives to Peer
Review in Research Project Funding av Rand Corporation (länk till höger under 'Se vidare'). Slutligen kan nämnas att European Code of Conduct innehåller ett antal oacceptabla praktiker som har relevans för anslagsansökningar.

Senast uppdaterad: 2017-06-19

Regler & riktlinjer

Se vidare


CODEX, Centrum för forsknings- & bioetik, BMC, Husarg. 3, Uppsala | Webbansvarig | Om webbplatsen