Lyssna på den här sidan Lyssna

|  Textstorlek: Minska textstorleken Öka textstorleken   |  Kontakta oss  |  English

Till vetenskapsrådets webbplats Till Uppsala universitets webbplats

Forskarens etik

En forskares etik

En forskares arbete regleras av mer eller mindre tvingande regler och föreskrifter. Man kunde ändå säga att forskarens eget etiska ansvar i en mening utgör grunden för all forskningsetik. Forskaren har nämligen ytterst själv ansvaret att se till att forskningen är av god kvalitet och moraliskt acceptabel. Som den senaste statliga utredningen om forskningsetik påpekade så måste forskningsetisk reflektion vara en naturlig del av forskningens vardag (SOU 1999:4). Varje forskare måste ha en förståelse för de etiska dimensionerna som möter ens forskning ("Ethics education in science", ALLEA). Forskaren har dessutom en yrkesetik att ta hänsyn till.

Tre betydelser av yrkesetik

För det första styrs forskningen som verksamhet av en mängd outtalade och uttalade normer som talar om vad god vetenskap är (att göra ett gott arbete). Så sägs t.ex. i Helsingforsdeklarationen (en medicinskt inriktad kod) att forskning på människor skall vara i överensstämmelse med god vetenskaplig praxis och att forskaren skall vara insatt i den vetenskapliga litteraturen. Vad gäller vetenskaplig forskning i allmänhet har några ofta nämnda grundbultar i forskarens etik, oavsett ämnesområde, kommit till uttryck i Robert Mertons s.k. CUDOS-normer (1942) som bl.a. talar om universalism, oegennytta och organiserad skepticism som utmärkande drag för god forskning.

För det andra har forskare liksom alla andra yrkeskategorier att följa nationella och lokala regler, anvisningar och normer för uppträdandet på arbetsplatsen, vad gäller t.ex. diskriminering och mobbning och ifråga möjligheten att ta emot gåvor från patienter eller industri (att uppträda korrekt mot kollegor och allmänhet). Forskare vid statliga universitet och högskolor ska sålunda efterfölja den gemensamma värdegrunden för de statsanställda.

För det tredje har ofta skilda forskarkategorier sin egen professionella yrkesetiska kodex som tar upp skilda aspekter av forskarrollen och forskningsaktiviteten. Ofta använda centrala begrepp för yrkesutövningen är att tjäna mänskligheten och att ha respekt för mänskligt liv.

En nutida lista över forskarens ansvarsområden föreligger i Kommissionens rekommendation om den europeiska stadgan för forskare. Sveriges universitets- och högskoleförbund, har beslutat att skriva under denna och nu väntas svenska universitet och högskolor följa efter. International Council for Science - ICSU, har i ett häfte beskrivit värdegrunden för vetenskapen och diskuterat vilka konsekvenser den bör få: "Freedom, Responsibility and Universality of Science". Ett gott exempel på en kod för forskare som är just värdebaserad utgör den tjeckiska "Code of Ethics for Researchers" (klicka på engelska flaggan).

Forskningsetiken som reaktion mot missförhållanden

Forskningsetiken växte i mycket fram som en reaktion mot erfarenheter av och rapporter om farlig forskning med människor. På senare tid har alltmer uppmärksamhet kommit att riktas mot oredlighet i forskning, dvs. att fabricera, förfalska och plagiera vetenskapliga data och resultat. Forskaren bör alltid tänka på att följa vad som kan kallas god forsknings- och dokumentationssed. Forskningsetiska utredningen definierade oredlighet som att en forskare "avsiktligt och på ett vilseledande sätt gör avsteg från de vetenskapliga kraven eller medvetet bryter mot allmänt accepterade normer". 

Upprop och kodexar

Inom forskningsetiken har det även blivit vanligt att forskarna själva genom upprop och riktlinjer söker övertyga varandra om att ta ställning för och emot skilda forskningsfält och -metoder. Att ansluta sig till en sådan etisk kodex är naturligtvis helt frivilligt och de har ingen bindande verkan. En sammanställning av sådana skilda upprop och kodexar finner du här. En del forskare menar att man rent allmänt bör applicera en försiktighetsprincip på sådan forskning som "raises threats of harm to the environment or human health ... even if some cause and effect relationships are not fully established scientifically", se "Wingspread Statement on the Precautionary Principle". Se också rekommendation 1787 (2007) från Europrådet om "The precautionary principle and responsible risk management".

En global forskaretik

En nutida trend är förnyade försök att skapa en global etik för forskningen. Det har skapats organ så som Global Forum on Bioethics in Research och Intergovernmental Bioethics Committee. Många upprop är universella till sin natur. T.ex. InterAction Council med "A Universal Declaration of Human Responsibilities" och International Bioethics Committee (IBC) med en "Universal declaration on the human genome and human rights" har sökt nå samma breda uppslutning som tidigare FN-dokument erhållit. UNESCO har genom IBC tagit fram en "Universal Declaration on Bioethics and Human Rights".

Senast uppdaterad: 2016-12-18

Regler & riktlinjer

Se vidare

CODEX, Centrum för forsknings- & bioetik, BMC, Husarg. 3, Uppsala | Webbansvarig | Om webbplatsen