Lyssna på den här sidan Lyssna

|  Textstorlek: Minska textstorleken Öka textstorleken   |  Kontakta oss  |  English

Till vetenskapsrådets webbplats Till Uppsala universitets webbplats

Om regler, förordningar & deklarationer

Bild om regler, förordningar & deklarationer

De termer som används för att beteckna de dokument som länkas till i denna webbplats är många och skapar lätt förvirring. Det finns många olika slags etiska och juridiska föreskrifter och de är i skilda grader förpliktande. I detta avsnitt introduceras de flesta typerna, grovt sett i en fallande skala från de mest bindande till de helt frivilliga. Föreskrifternas status är i praktiken ofta oklar och en grundligare bedömning av deras förpliktande karaktär behöver ofta göras. Längst ner på sidan återfinns därför länkar till flera resurser där olika slags dokument och procedurerna för hur de skall träda i kraft och efterlevas klargörs och beskrivs.

Från lagar till allmänna råd

Lagar stiftas av Sveriges riksdag och till dessa lagar hör sanktioner av olika slag. Av liknande rättsligt förpliktande karaktär är förordningar som meddelas av regeringen samt myndighetsföreskrifter och -direktiv, vilka ges med stöd av lagar och förordningar och efter bemyndigande från riksdag och regering. Dessutom får myndigheter efter bemyndigande av riksdagen och regeringen fatta beslut i olika ärenden. Allmänna råd är myndigheters rekommendationer om tillämpning av författningar. Dessa bör följas och ett brott kan i vissa fall mötas av sanktioner. Enligt Socialstyrelsen är föreskrifter bindande regler medan allmänna råd "innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen". Skillnaden mellan en tvingande eller bindande och en s.k. dispositiv regel framgår ofta av ordvalet: den förra uttrycks med ord som "skall", "måste" eller "är skyldig att" medan den senare använder t.ex. "bör".

Europeiska unionen

Internationellt har Sverige att följa EU-förordningar och -direktiv. Förordningar är omedelbart bindande för alla medlemsländer och har företräde framför nationell lag medan direktiv är bindande för medlemsländerna vad avser målen men ger valfrihet beträffande medlen, dvs. länderna beslutar själva vad som ska göras för att föreskrifterna i direktivet ska vara uppfyllda. EU fattar även beslut vilka är bindande för dem de riktar sig till; individer, företag eller en stat. Kommissionen meddelar ibland riktlinjer och principer som oftast inte har bindande karaktär. En grönbok är ett dokument innehållande kommunikationer på ett specifikt policyområde, adresserade till intresserade parter, organisationer och personer som inbjuds att delta i processen genom rådgivning och debatt. Grönboken presenterar de första idéerna om eventuella åtgärder som EU kan komma att vidta. En sådan grönbok följs i allmänhet av en vitbok som i sin tur består av officiella förslag inom bestämda policyområden vilka fungerar som verktyg för utveckling. En vitbok brukar i sin tur ge upphov till formella lagförslag.

Internationella avtal

Konventioner är ett slags överenskommelser, frivilliga regelverk vilka de länder som ansluter sig förbinder sig att följa. Ett exempel är Europakonventionen om mänskliga rättigheter och biomedicin. När det gäller konventioner finns ett betydligt större mått av frivillighet och även om de är folkrättsligt förpliktande föreligger ofta en oklarhet - åtminstone i praktiken - vad gäller sanktioner. Dessa avtal ingås oftast av stater eller organisationer och är mer sällan riktade mot enskilda individer. Oftast avses liknande konstruktioner när det talas om överenskommelser eller fördrag (eng.: 'treaties', 'agreements', andra termer som använts är 'act', 'charter', 'concordat', 'covenant', 'pact' och 'protocol').

Övriga typer av riktlinjer

Vägledningar och riktlinjer är uttryck för vad som på engelska brukar kallas guidelines. Deras status är av allehanda slag och kan alltså vara mer eller mindre bindande. Ordet 'regler' står ofta för just sådana riktlinjer men kan också användas mer omfattande för alla typer av rättesnören, därav denna webbplats namn. Sådana dokuments rättsliga status måste undersökas i varje enskilt fall.

Deklarationer, resolutioner och förklaringar utgörs av tillkännagivanden av viss uppfattning och görs i allmänhet av organisationer. De består vanligtvis av uppmaningar till vissa etiska förhållningssätt. Ibland går de även under beteckningen beslut (eng. decisions), som i t.ex. WHOs fall. Dessa är i normalfallet inte bindande men kan ibland ges en status som liknar den som tillkommer konventioner. Den som är medlem av organisationen förväntas förstås följa dess deklarationer - och en följd av att inte göra det kan vara varningar och i slutändan uteslutning ur organisationen. Detsamma kan i allmänhet sägas om organisationers policydokument och andra antagna riktlinjer för organisationens medlemmar.

Ibland kan även deklarationer få mycket stark status, som t.ex. Helsingforsdeklarationen, som utgör grunden för forskningsetiska kommittéer och liknande världen över (vilka ofta har lagstöd). Andra varianter av sådana deklarationer som ibland förekommer är rekommendationer, yttranden, uttalanden, position papers och expertutlåtanden. Dessa avses oftast inte ha en förpliktande karaktär men exempelvis har svenska myndigheter ansett det problematiskt att göra avsteg från Europarådets rekommendationer.

Etiska kodexar har oftast en än mer utpräglat frivillig karaktär. Vissa av dem är kopplade till sanktionsmöjligheter, vanligtvis uteslutning ur den organisation som antagit den aktuella kodexen, medan andra helt saknar det. De tar oftast upp förhållanden som inte regleras genom lag och koncentrerar sig inte sällan på hur den som kodexen berör i sin verksamhet förhåller sig till sitt arbete och de följder detta arbete kan ha för andra människor, organisationen, miljön etc. Medan deklarationer och policydokument oftast utformas av sammanslutningar av organisationer är dessa dokument oftast tillhöriga en enda organisation, särskilt när det är tal om yrkesetiska kodexar.

Upprop och manifest slutligen kan göras av enskilda, tillfälliga grupper eller konferenser etc. och saknar i princip sanktionsmöjligheter.

Senast uppdaterad: 2017-04-13

Se vidare

CODEX, Centrum för forsknings- & bioetik, BMC, Husarg. 3, Uppsala | Webbansvarig | Om webbplatsen