Lyssna på den här sidan Lyssna

|  Textstorlek: Minska textstorleken Öka textstorleken   |  Kontakta oss  |  English

Till vetenskapsrådets webbplats Till Uppsala universitets webbplats

Stamceller

Bild Stamceller

Stamceller har blivit ett mycket omdiskuterat forskningsområde på senare tid. Stamceller är omogna celler som har förmåga att dela sig för att antingen reproducera sig, dvs. ge upphov till nya omogna celler, eller för att ge dotterceller som mognar ut till specifik vävnad eller till organ. Stamceller har förutsättningar att ersätta celler och vävnad som är skadad eller sjuk, och man kan säga att de hos färdigutvecklade individer utgör kroppens reservdelsmaterial. Därför är detta forskningsområde särdeles löftesrikt. Mycken och viktig kunskap om stamceller har under de senaste 40 åren vunnits genom forskning på djur, och då framförallt på möss. Nu står mänskliga stamceller alltmer i fokus för forskarna (källa: Statens medicinsk-etiska råd 2003).

Forskningen sker framförallt på befruktade ägg vilka blivit över vid provrörsbefruktning, vilket medfört att fokus hamnat på frågan om embryots moraliska status. I Sverige är forskning på befruktade ägg tillåtet i upp till 14 dagar efter befruktningen, sedan måste äggen förstöras (Lag om genetisk integritet m.m. - SFS 2006:351). Forskare söker dock även framställa och använda stamcellslinjer från vuxna. En annan oro är att s.k. terapeutisk kloning (skapandet av embryonala stamceller för medicinsk behandling genom somatisk kärnöverföring) skall leda till att nya människor skapas på detta sätt (reproduktiv kloning).

Somatisk kärnöverföring

Somatisk kärnöverföring betyder, förenklat uttryckt, att man byter ut det genetiska materialet i en cell. Det kan innebära att ett obefruktat ägg som tömts på sin kärna fylls med en kärna från en kroppscell som kommer från den patient som skall behandlas. Ägget har donerats av en kvinna för att användas för detta ändamål. Den konstgjorda cellen fås att börja dela sig som för att bilda ett embryo, men förloppet avbryts vid det stadium då stamcellerna tas och den fortsatta utvecklingen mot ett embryo upphör. Någon befruktning i vanlig mening är det inte fråga om eftersom ägget med den nya kärnan innehåller en komplett uppsättning arvsmassa.

De stamceller som framställs genom somatisk kärnöverföring är tänkta att i behandlingssyfte tillföras den människa från vilken cellkärnan hämtas. Själva behandlingen är densamma som om det vore frågan om stamceller i allmänhet, men eftersom stamcellerna med denna metod har "kopierats" med hjälp av individens egna celler riskerar de inte att stötas bort på samma sätt som om det vore fråga om stamceller av annat ursprung (källa: Dir. 2002:58 från Socialdepartementet).

Svenska regelverket

I Sverige presenterade först Vetenskapsrådet riktlinjer för forskningsetisk prövning av human stamcellsforskning. Dessa riktlinjer och den därpå följande debatten väckte intresse både internationellt och bland beslutsfattare i Sverige.I den senare lagen (SFS 2006:351) sades att det ska vara tillåtet att forska på befruktade ägg för andra ändamål än för provrörsbefruktning. Under förutsättning att forskningen i förväg har godkänts vid en etikprövning ska det vara möjligt att utföra somatisk kärnöverföring i syfte att forska kring stamceller för behandling av sjuka. Lagstiftningen ska fortsättningsvis omfatta åtgärder inte bara med befruktade ägg utan även med ägg som varit föremål för somatisk cellkärnöverföring. Det klargörs att det samtycke som ska krävas för nämnda åtgärder är ett så kallat informerat samtycke. Vid in vitro-befruktning får även den kvinna eller man i det behandlade paret som inte är givare av ägg eller spermie inflytande över vad som ska göras med de befruktade äggen.

Det infördes också ett entydigt förbud mot mänsklig reproduktiv kloning, liksom ett förbud att i vinningssyfte överlämna, ta emot eller förmedla celler och cellinjer som kan spåras till donatorn. Någon ändring i transplantationslagen avseende kommersiell hantering av humanbiologiskt material gjordes inte, utan frågan kommer att övervägas ytterligare. Dock skall en etikprövning ersätta lagkravet på Socialstyrelsens tillstånd i vissa fall i fråga om biologiskt material från levande människa som tas för annat medicinskt ändamål än transplantation.

Lagen inefattar inget förbud mot att framställa embryon genom sammansmältning av ägg och spermie (se propositionen). Detta gör att Sverige behöver reservera sig mot artikel 18.2 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och biomedicin vilken förbjuder att embryon framställs för forskningsändamål, i det fall konventionen skall tillträdas. En än striktare hållning återfinns i Europaparlamentets resolution om kloning av människor från 2000.

Se vidare Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning av vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning - SOSFS 2009:32.

Europas hållning

I Europa har EU inte finansierat forskning på stamceller enligt ett moratorium som gick ut sista december 2003. European Science Foundation har i sitt artonde Policy Briefing och i en rapport om regenerativ medicin diskuterat denna fråga, liksom EU-kommissionens etiska råd, EGE (European Group on Ethics in Science and New Technologies to the European Commission), även i relation till FP7. För tillfället har EU hållningen att medel från det 7:e ramprogrammet endast kan användas för forskning på redan existerande stamcellslinjer - inte för att skapa nya linjer. Liksom i FP6 kommer endast forskning på överblivna embryon från IVF att kunna finansieras i FP7. Ansökningar skall bedömmas var och en för sig. Det senaste utspelet återfinns i ett Reflection paper on stem cell-based medicinal products från European Medicines Agency.

Europas länder har skiftande reglering av stamcellsforskning, det är t ex tillåtet i England men till viss del förbjudet i Tyskland och Frankrike. Det har diskuterats huruvida forskare från ett förbjudande land som deltar i ett annat lands forskning kan komma att åtalas för detta. Ingen klar lösning finns ännu på detta dilemma. I USA har universitet med embryonal stamcellsforskning en särskild Embryonic Stem Cell Research Oversight Committee (ESCRO) vilken prövar just sådan stamcellsforskning.

Universalt förbud?

Under 2003 försökte ett antal länder få igenom ett förbud mot (all slags) kloning i Förenta Nationerna, inklusive verksamhet med stamceller. Generalförsamlingen beslöt dock i december att skjuta upp en omröstning rörande kloning i ett år. I oktober 2004 skrev en koalition av 125 intresse- och vetenskapsorganisationer ett öppet brev som bad FN att avvisa ett globalt förbud mot stamcellsforskning. I mars 2005 röstade FNs Generalförsamling för en icke bindande deklaration som uppmanar alla länder att förbjuda alla former av kloning. Ordalydelsen är dock medvetet vag - "member states are called upon to prohibit all forms of human cloning inasmuch as they are incompatible with human dignity and the protection of human life" - så att stamcellsforskning inte uttryckligen förbjuds.

Organisationers ställningstaganden

Ställningstaganden och inlägg har vidare gjorts av en mängd institutioner och organ, som Nordiska kommittén för bioetik inom Nordiska ministerrådet och t.ex. The American Society of Human Genetics: Statement on Stem Cell Research (2001) och Stem Cell Research and Applications: Monitoring the Frontiers of Biomedical Research, av the American Association for the Advancement of Science and Institute for Civil Society. Ett förslag på Guidelines for Stem Cell Research and Clinical Translation föreligger från The International Society for Stem Cell Research. Se deras övriga uttalanden här. Två andra organisationer som utarbetat uppförandekoder är European Human Embryonic Stem Cell Registry och International Stem Cell Forum. HUGO har utgivit ett Statement on Stem Cell Research. World Medical Association har i en resolution uttalat sig om The Non-Commercialisation of Human Reproductive Material och i ett ställningstagande om forskning på embryonala stamceller.

På senare tid har framgångsrika försök gjorts att utvinna stamceller på sätt som inte involverar ägg och embryonala celler. Om forskningen lyckas kanske stamcellsforskningen kan fortgå utan de moraliska betänkligheter som idag kringgärdar detta område.

Senast uppdaterad: 2018-12-18

Regler & riktlinjer

Se vidare

CODEX, Centrum för forsknings- & bioetik, BMC, Husarg. 3, Uppsala | Webbansvarig | Om webbplatsen