Lyssna på den här sidan Lyssna

|  Textstorlek: Minska textstorleken Öka textstorleken   |  Kontakta oss  |  English

Till vetenskapsrådets webbplats Till Uppsala universitets webbplats

Forskning med dubbla användningsområden

Bild forskning med dubbla användningsområden

Produkter med dubbla användningsområden kan användas för att framställa högt potenta vapen på hög teknologisk nivå. Samtidigt kan produkter med dubbla användningsområden användas för helt vanliga civila produkter. Det är därför de kallas för produkter med dubbla användningsområden (oftast används den engelska beteckningen "dual-use").

Exempel på sådana produkter är bl.a. olika slags kemikalier, kärnmaterial och högteknologiska verktygsmaskiner. Det kan också röra sig om läkemedel, mikroorganismer (inklusive genetiskt modifierade organismer) och teknologier för framställandet (inklusive programvara) av sådana produkter.

Exporten av (vissa) produkter med dubbla användningsområden kontrolleras alltså inte för att dessa i sig är farliga (sådana produkter hanteras genom regler rörande bioskydd) utan för att de kan utnyttjas för att framställa vapen eller andra destruktiva föremål. Lagstiftningen utgår från att handeln i de allra flesta fall skall tillåtas. Endast i undantagsfall skall tillstånd vägras. Detta sker när skälig misstanke finns om att produkterna kan komma att utnyttjas för fel syften.

Svenska och europeiska regelverk

I Sverige är den primära regleringen Lag om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd (SFS 2000:1064) och Förordning om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd (SFS 2000:1217). Dessa följer Rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden. Tillstånd för export och föreskrifter ges i Sverige av Inspektionen för strategiska produkter, ISP. Vid allvarliga potentiella hot mot människors hälsa som kan spridas internationellt föreligger också en skyldighet för myndigheter (inklusive högskolor) att meddela en samordnande myndighet, i Sverige Socialstyrelsen, om det potentiella hotet. Se vidare Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2007:12) om underrättelseskyldighet vid internationella hot mot människors hälsa som också hänvisar till andra relevanta föreskrifter och lagar.

I USA talar man om ”deemed export” vilket i praktiken innebär att man i flera avseenden likställer överföringen av teknik och information till en utländsk medborgare som fysiskt befinner sig i USA med export. Detta  innebär att man behöver ”utförsellicens” för detta. Detta system har vi ej i Sverige,  för att tillstånd skall krävas, både vad gäller fysiska produkter, teknik och tekniskt bistånd,  måste definitionen av export vara uppfylld. Detta innebär att det måste ske en transferering till en mottagare utanför EU:s tullområde. Det finns dock ett undantag och det gäller sanktionerna mot Iran. Dessa riktar sig främst mot produkter, som kan användas i samband med kärnvapen och vapenbärande missiler, vilka är förbjudna att exportera till landet. Dock är det även förbjudet att ge tekniskt bistånd i anknytning till denna typ av utrustning till fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ i Iran eller för användning i Iran. Tekniskt bistånd omfattar här även utbildning och det är i ljuset av detta som svenska utbildningsinstitutioner kan påverkas.

Ledande konventioner

ISP implementerar en Konvention om förbud mot kemiska vapen (CWC), vilken trädde i kraft den 29 april 1997. CWC förbjuder användning och innehav av kemiska vapen. CWC innehåller också regler för förstöring av kemiska vapen och anläggningar som använts för produktion av dessa. Dessutom innebär CWC en kontroll av kemisk industri för att förhindra att kemiska vapen produceras på nytt. Kontrollen består av deklarationer av vissa kemiska industrianläggningar, inspektioner, samt exportkontroll gentemot icke-CWC-stater.

Det finns även en Konvention om biologiska vapen och toxinvapen (BTWC), den har dock ingen verifikationsregim (övervakande myndighet) bakom sig.

Forskarens ansvar

Samtidigt som forskare har ett lagstadgat ansvar att ej sprida ovan nämnda produkter utan tillstånd har det diskuterats ifall de har ett moraliskt ansvar att vidta ytterligare åtgärder. I anslutning till BTWC diskuterades 2005 utförligt möjligheten av codes of conduct. WMA framställde 2002 en Declaration of Washington on Biological Weapons för läkare. InterAcademy Panel har ett Statement on Biosecurity innehållande ett antal plikter för forskare. Från International Union of Microbiological Societies har en Code of Ethics against Misuse of Scientific Knowledge, Research and Resources kommit och International Association of Synthetic Biology har formulerat The IASB Code of Conduct for Best Practices in Gene Synthesis (Se här även Ethics of synthetic biology av European Group on Ethics). Pugwash har även de presenterat en Code of Ethics for Persons and Institutions Engaged in the Life Sciences. En av de mer aktiva aktörerna är amerikanska National Science Advisory Board for Biosecurity, vars Proposed Framework for the Oversight of Dual Use Life Sciences Research föreslagits som standard. Slutligen har ett antal tidskrifter kommit överens om några principer för hur publicerandet av potentiellt farliga uppgifter skall gå till ('Uncensored exchange').

Senast uppdaterad: 2012-01-20

Regler & riktlinjer

Se vidare

CODEX, Centrum för forsknings- & bioetik, BMC, Husarg. 3, Uppsala | Webbansvarig | Om webbplatsen