Lyssna på den här sidan Lyssna

|  Textstorlek: Minska textstorleken Öka textstorleken   |  Kontakta oss  |  English

Till vetenskapsrådets webbplats Till Uppsala universitets webbplats

Patent

Bild på patent

Patent kan definieras som "en tidsbegränsad, kommersiell och av staten sanktionerad ensamrätt till tekniska nyskapelser med viss minsta kvalitet" (Anders Hagman, i Gentekniken och juridiken / Källa nr 38, utgiven av Forskningsrådsnämnden). Tidsbegränsningen innebär i detta fall att patent kan upprätthållas i högst 20 år. Uppfinningen, som kan vara ett förfarande, en anordning, en användning eller en produkt skall kunna ha industriell tillämpning och vara möjlig att upprepa av andra forskare. En sådan teknisk nyskapelse kan avse såväl datorprogramrelaterade uppfinningar som mikrobiologiska förfaranden och sådana alster. Se mer om patent på gentekniska uppfinningar här. Teknikkravet utesluter inte heller t.ex. leksaker eller uppfinningar inom jordbrukssektorn från det patenterbara området. Under senare år livligt diskuterats patent på s.k. 'business methods', som vunnit insteg bl.a. i USA. I Europa finns det däremot ett grundläggande krav på "teknisk effekt" av en patenterbar uppfinning.

Patent erhålls genom ett ansökningsförfarande, som innefattar en ganska noggrann förprövning av om den sökta uppfinningen svarar mot lagstiftningen krav på en patenterbar uppfinning (nyhet och uppfinningshöjd). Patentering är en tämligen kostsam historia, särskilt som man som regel har behov av patent i flera länder för att skyddet skall vara effektivt. Patent söks och meddelas för varje land för sig. Reglerna för svenskt patent framgår av patentlagen (SFS 1967:837). Patent i Sverige och 30 ytterligare europeiska länder kan även ansökas enligt den Europeiska patentkonventionen från 1973 (EPC, senast uppdaterad 2005). Den som önskar patent också i ett antal icke-europeiska länder kan istället göra en internationell patentansökan enligt Patent Cooperation Treaty (PCT), som adminstreras av World Intellectual Property Organization (WIPO). Också PCT har nyligen reviderats (se dess "regulations").

Community patent

I Europa förhandlas, sedan åtskilliga decenier, förslag till ett EG-patent, ett Community Patent, som är tänkt att omfatta hela EU med en enhetsrätt. På grund av oenighet mellan medlemsländerna om de föreslagna lösningarna har det dock varit svårt att få till stånd. Inom ramen för den s.k. Lissabon-strategin har det dock befunnits angeläget att ett gemensamt patentsystem kommer till stånd. För närvarande kräver ett giltigt patent i EU-länderna översättning till respektive lands officiella språk. Kostnaderna för patent som omfattar Europa blir därmed betydligt högre än att ta patent i USA eller Japan. En del av strategin innefattar därför minskade översättningskrav. Det är också onödigt dyrt att processa om (samma) patent i Europa, eftersom det saknas ett enhetligt domstolssystem. Också detta måste lösas.

EU-kommisssionen har tidigare lagt fram förslag till hur översättningsfrågan skall kunna lösas, men efter att flera regeringars invändningar omintetgjort alla ansträngningar sade sig många stater i december 2010 villiga att samarbeta själva omkring ett gemenskapspatent. Den 10 mars 2011 gav ministerrådet tillstånd till ett "utvidgat samarbete" i alla EU-länder utom Spanien och Italien. Förhandlingarna om detta har nu nått fram till en överenskommelse som bl a innebär inrättandet av en gemensam patentdomstol och att kostnaden för att söka patent kommer att sänkas från 36 000 euro till 4 725 euro. Med anledning av detta har regeringen nu beslutat att tillsätta en särskild utredare som ska föreslå nödvändiga lagändringar, men som också ska lämna förslag till en helt ny patentlag.

Förändringar i svensk lagstiftning

Den svenska patentlagen ändrades den 1 juli 2007 bl a till följd av de nya PCT-reglerna. Kraven på vad en ansökan skall innehålla har därmed gjorts mer internationellt enhetliga och internationella patentansökningar har förenklats. Ytterligare ändringar som anpassar patentlagen till en ny text av EPC (2005) har trätt i kraft, se vidare propositionen om Harmoniserad patenträtt. En ny möjlighet till begränsning av patent i administrativ ordning har införts, så att det blir möjligt för en patenthavare att undvika en kostsam domstolsprocess genom att vid PRV begränsa ett patent, som bedöms ogiltigt till viss del. Den svenska riksdagen har vidare godkänt en överenskommelse i anslutning till den europeiska patentkonventionen (EPC) som går ut på att minska patenthavares översättningskostnader. När nu överenskommelsen trätt i kraft försvinner kravet på fullständig översättning till svenska som förutsättning för ett europeiskt patents giltighet i Sverige.

Internationellt patentsamarbete

Internationellt patentsamarbete regleras genom Pariskonventionen för industriellt rättsskydd, som administreras av WIPO. Utöver det viktiga PCT för ansökningsförfarandet finns det även en Patent Law Treaty (PLT) som föreskriver om gemensamma minimiregler för att förenkla formkraven i olika länder. Sverige är anslutet till båda dessa avtal, liksom till det s.k. TRIPs-avtalet, Avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights). Det administreras av WTO (World Trade organization, som ersatte GATT 1995). Det innehåller viktiga och harmoniserande krav på medlemsländernas patenträtt. Folkhälsofrågor som berörs av TRIPS-avtalet har reglerats genom Doha-deklarationen med tillägg.

Myndigheter

Myndigheter som handhar ansökningar om patent och kan bevilja patent giltiga i Sverige är  Patent- och registreringsverket (PRV), det Europeiska Patentverket (EPO) och World Intellectual Property Organization (WIPO). EPO är inte är någon EG-myndighet, det omfattar förvisso samtliga EU-länder men inkluderar även en del av dem som står utanför EU. En patentansökan hos PRV, EPO eller WIPO medför ett krav på publicering av ansökan efter 18 månader. Offentliggörandet sker innan ett eventuellt patent beviljats. Den som känner sig osäker på patenterbarheten sedan nyhetsprövningens resultat kommit bör således överväga att dra tillbaka ansökan om den inte skall hamna i den s k teknikens allmänna och tillgängliga ståndpunkt (the state of the art).

Mönsterskydd

Mönsterskydd kan i viss mån komplettera patenträtten genom att ensamrätt under upptill 25 år kan fås till industrialsters yttre utseende eller till ett ornament (lag SFS 1970:485 respektive förordning SFS1970:486). Dessa svenska föreskrifter är anpassade till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/71/EG om mönsterskydd och rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning.

Senast uppdaterad: 2014-01-14

Regler & riktlinjer

Se vidare

CODEX, Centrum för forsknings- & bioetik, BMC, Husarg. 3, Uppsala | Webbansvarig | Om webbplatsen