Lyssna på den här sidan Lyssna

|  Textstorlek: Minska textstorleken Öka textstorleken   |  Kontakta oss  |  English

Till vetenskapsrådets webbplats Till Uppsala universitets webbplats

Att vara expert

Att vara expert

Att delta i samhällets olika debattfora innebär att forskaren ikläder sig ytterligare en roll, den engagerade expertens. Att informera om forskning är viktigt då det ger människor insyn i en verksamhet de betalar för och ger samhället underlag för olika slags beslut. För forskaren är det då av stor vikt att klargöra vilket område han/hon är expert inom och vilka begränsningar som föreligger; att skilja mellan att förmedla sina kunskaper och att utforma rekommendationer; att vara ärlig vad gäller förekomsten av vetenskaplig pluralism; samt att undvika att uttala sig på områden där personliga eller professionella bindningar eller intressen föreligger.

Krav som ställs på offentlig verksamhet kan definieras utifrån skilda områdens reglering; Förvaltningslagen reglerar serviceskyldigheten gentemot medborgarna, högskolelagen anger att högskolor och universitet är skyldiga att samverka med det omgivande samhället och att informera om sin verksamhet, medan slutligen högskoleförordningen talar om samhällets rätt till utbildningsinformation.

Några vanliga fallgropar

Några fallgropar för forskaren som uttalar sig som expert och/eller i populärvetenskapliga sammanhang är 

Även om den egna insatsen inte skall förstoras upp innehåller många yrkesetiska koder uppmaningar till att aktivt verka för den egna professionens ställning i vetenskapssamhället och i allmänhetens medvetande. Detta bör naturligtvis ske med gott omdöme. Varje forskare har förutom yrkeslojaliteten även en lojalitet mot vetenskapen i stort och mot allmänheten. Se vidare Europarådets "Resolution 1273 on Scientific Communication".

Några riktlinjer som ur olika aspekter utförligt tar upp just vetenskaparens publika roll är samlade till höger. En informell riktlinje för EU:s område är "Guidelines for scientists on communicating with the media". Genrellet kan sägas att fokus alltmer flyttas från att informera allmänheten till att skapa en dialog med intressenter och allmänhet, se vidare OECDs "Improving the dialogue with society on scientific issues".

Pressetik & yttrandefrihet

Deltagande i massmedia faller även under den s.k. pressetiken. I häftet "Spelregler för press, radio och TV", utgivet av massmediernas egna organisationer, klargörs dessa etiska regler. Bland publikationsregler kan nämnas krav på att nyheterna skall vara korrekta, att man ska vara försiktig med att framhäva personers ras, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet eller religiös åskådning om detta saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande.Se även "Code of Ethics" av the Society of Professional Journalists.

Det råder självfallet även för en forskare åsiktsfrihet och yttrandefrihet enligt regeringsformens 2 kap. respektive yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. Frågan är dock vilka friheter forskaren kan ta sig: Ett fall i Umeå uppmärksammade många på den besvärliga gränslinjen mellan fri forskning och yttrande- och åsiktsfrihet å ena sidan och å den andra sidan ett skydd för andra berättigade intressen (att motverka diskriminering och hets mot folkgrupp t.ex.). En doktorand vid Umeå universitet bjöd in en nynazist att föreläsa om sin ideologi, varvid denne gav uttryck för rasistiska åsikter. Nazisten blev senare dömd för hets mot folkgrupp och doktoranden dömdes för medhjälp. Då föreläsningen ansågs ha skadat universitetets anseende och doktoranden inte följt reglerna för att ordna föreläsningar avstängdes hon. Hon förlorade senare sin doktorandtjänst. 

Senast uppdaterad: 2017-06-02

Regler & riktlinjer

Se vidare

CODEX, Centrum för forsknings- & bioetik, BMC, Husarg. 3, Uppsala | Webbansvarig | Om webbplatsen