Lyssna på den här sidan Lyssna

|  Textstorlek: Minska textstorleken Öka textstorleken   |  Kontakta oss  |  English

Till vetenskapsrådets webbplats Till Uppsala universitets webbplats

Oredlighet i forskning

Oredlighet i forskning

Med oredlighet i forskning brukar avses att fabricera, förfalska, plagiera eller stjäla vetenskapliga data och resultat, kort sagt att fuska på olika sätt. De senaste åren har flera fall som exemplifierar sådant beteende passerat revy i media.

Eftersom staten och medborgarna liksom de kommersiella intressenterna behöver tillförlitliga vetenskapliga resultat, samtidigt som det är av vikt att allmänheten kan behålla sitt förtroende för forskningen, är det en självklar sak att varje forskare skall vinnlägga sig om ett redligt förfarande. Högskolelagen stadgar att i "högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas". Ett universitet eller en högskola som får information om misstankar om oredlighet i forskning har en skyldighet att utreda misstankarna (Högskoleförordningen).

Definitioner

Den forskningsetiska utredningen "God sed i forskningen" definierade oredlighet brett som att en forskare "avsiktligt och på ett vilseledande sätt gör avsteg från de vetenskapliga kraven eller medvetet bryter mot allmänt accepterade normer" (SOU 1999:4). En mer utförlig definition tillhandahölls på sin tid av Medicinska forskningsrådet:

Med fusk och ohederlighet inom forskningen avses avsiktlig förvrängning av forskningsprocessen, genom bedrägliga handlingar som faller inom en eller flera av följande kategorier:

* fabricering av data

* stöld eller plagiering av data, t ex hypoteser eller metoder från annan forskares manuskript, ansökningshandling eller publikation (utan angivande av källa)

* förvrängning av forskningsprocessen på annat sätt, t.ex. genom felaktig användning av metodik, genom ohederlig inklusion eller exklusion av data, genom bedräglig analys av data som avsiktligt förvränger tolkningen, eller genom ohederlighet mot anslagsgivare. (Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning)

Vetenskapsrådet och SUHF har i en senare skrivelse föreslagit följande definition för Sverige:

Vetenskaplig oredlighet innefattar handlingar eller underlåtelser i samband med forskning, vilka leder till falska eller förvrängda forskningsresultat eller ger vilseledande uppgifter om en persons insats i forskningen. För ansvar krävs att den vetenskapliga oredligheten begåtts uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.

Hur anmälningsförfarandet ser ut beskrivs på denna sida.

I början av 2017 har en offentlig utredning föreslagit en ny organisation för utredandet av oredlighet, tillsammans med en ny definition m.m., se vidare Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning, SOU 2017:10.

Internationellt

European Science Foundation har publicerat flera policy-dokument om oredlighet: Good Scientific Practice in Research and Scholarship (policy briefing no 10) och Research Integrity: global responsibility to foster common standards (Policy Briefing no 30), liksom ett par rapporter: Stewards of Integrity och Fostering Research Integrity in Europe. Detta arbete har kulminerat i en European Code of Conduct for Research Integrity.

OECD har utgivit Best Practices for Ensuring Scientific Integrity and Preventing Misconduct. Den andra världskongressen om forskningsintegritet har formulerat Singapore Statement on Research Integrity. Vid nästa kongress i Montreal antogs ett nytt uttalande. Också InterAcademy Council har utarbetat en rapport om "responsible conduct" i en globaliserad forskarvärld.

Hur man bör se till att den vetenskapliga litteraturen hålls korrekt beskrivs i RePAIR Consensus Guidelines.

Peer review-systemet

För att säkerställa forskningens kvalité finns sker granskning på flera nivåer. Först av anslagsgivaren, men ofta dessutom av en forskningsetisk nämnd, sedan vid publiceringen av resultat av redaktörer och oberoende granskare (s k peer-reviewers), samt till sist av andra forskare som läser det publicerade materialet. Inget av detta fråntar dock forskare deras primära ansvar.

Forskningsmaterial skall arkiveras så att det är möjligt att i efterhand gå tillbaka och pröva eller upprepa den utförda forskningen. Se här särskilt sidorna om publiceringen av forskningsresultat respektive förvaringen och ägandet av forskningsresultat.

Senast uppdaterad: 2017-06-02

Regler & riktlinjer

Se vidare

CODEX, Centrum för forsknings- & bioetik, BMC, Husarg. 3, Uppsala | Webbansvarig | Om webbplatsen