Lyssna på den här sidan Lyssna

|  Textstorlek: Minska textstorleken Öka textstorleken   |  Kontakta oss  |  English

Till vetenskapsrådets webbplats Till Uppsala universitets webbplats

Djur i forskningen

Djur i forskningen

Användandet av djur i forskningen har de senaste åren blivit en av de viktigaste forskningsetiska frågorna. Å ena sidan är djurförsök viktiga för att t.ex. testa läkemedel så att de inte skadar människor. Å andra sidan menar många att vi har förpliktelser mot djuren och att vi inte kan låta dem lida för vår skull. Redan i Helsingforsdeklarationen sägs att medicinsk forskning skall respektera försöksdjurs välbefinnande. Hur det skall ske regleras i lagar, regler och frivilliga deklarationer från en rad håll. Det är inte bara själva försöket som kan vara moraliskt tveksamt: djuren föds upp under ibland besvärliga förhållanden, de transporteras sedan till forskningsinstitutioner för att förvaras under mer eller mindre goda former. Slutligen avlivas oftast djuret, vilket naturligtvis kan ske på skilda sätt. Det är således angeläget att säkerställa försöksdjurens situation ur många aspekter.

Djurförsök

Vad är ett djurförsök? Det är vad djuret används till som avgör huruvida något är ett djurförsök. Djurskyddslagens § 1 beskriver vad som räknas som försök:  när djur används för vetenskaplig forskning, sjukdomsdiagnos, utveckling och framställning av läkemedel eller kemiska produkter, undervisning (om användningen innebär att djuret avlivas, utsätts för operativt ingrepp, injektion eller blodavtappning eller om djuret orsakas eller riskerar att orsakas lidande), samt andra jämförliga ändamål. Med djurförsök avses också framställning av djur med förändrad arvsmassa, om gentekniska, kemiska eller andra liknande metoder används. Även Europarådskonventionen om skydd av ryggradsdjur som används till försök och annat vetenskapligt ändamål definierar vad som skall räknas som djurförsök. Märk att dessa definitioner inte alltid sammanfaller: Vad som ï ena fallet räknas till djurförsök gör det inte med nödvändighet i det andra. Därför kan numerära jämförelser mellan Sverige och övriga Europa lätt bli missvisande.

Vilka djur får användas? Med försöksdjur avses enligt djurskyddslagens första paragraf djur som används i djurförsök eller som avses användas i djurförsök eller som har använts eller avsetts användas. De slags djur som föranleder etisk prövning är däggdjur, fåglar, kräldjur, groddjur, fiskar, rundmunnar och bläckfiskar.

Djurförsöksetisk prövning

I Sverige är det först och främst djurskyddsförordningen och djurskyddslagen som reglerar frågor kring djurförsök (samt Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om försöksdjur - SJVFS 2012:26). Det finns även Läkemedelsverkets föreskrifter om kliniska läkemedelsprövningar på djur - HSLF-FS 2016:78.

Enligt 19 § i djurskyddslagen (SFS 1988:534) är det ett absolut krav att djurförsök endast får utföras om det syfte som avses med verksamheten inte kan uppnås med någon annan tillfredsställande metod utan användning av djur.

Hur sker prövningen av forskning som inbegriper djurförsök? Efter att Djurskyddsmyndigheten under en tid varit ansvarig för föreskrifter och allmänna råd kommer nu Jordbruksverket igen att ha detta ansvar. Etisk prövning av djurförsök är sedan 1979 obligatoriskt i Sverige. Det finns sju djurförsöksetiska nämnder i landet vars sekretariat är placerade vid domstolar. Prövningen skall enbart göras från en etisk utgångspunkt och således är t.ex. ekonomiska aspekter irrelevanta. Nämndernas beslut är bindande men kan överklagas. Varje nämnd består av 14 ledamöter, varav ordföranden och vice ordföranden är domstolserfarna jurister. Av de tolv övriga ledamöterna är ena hälften forskare, försöksdjurstekniker eller försöksdjurspersonal medan den andra hälften består av lekmän, av vilka några kommer från djurskydds-organisationer. Ledamöterna utses som regel för en tid av fyra år. (Från 1 januari 2013 har även en central djurförsöksetisk nämnd inrättats som även i efterhand kan pröva genomförda djurförsök.)

Enligt djurskyddslagen skall vid prövningen av ett ärende nämnden väga försökets betydelse mot lidandet för djuret. Nämnden får bifalla en ansökan om djurförsök endast om en sådan användning kan anses angelägen från allmän synpunkt och förutsättningarna i 19 § 1-3 är uppfyllda, dvs om det syfte som avses med verksamheten inte kan uppnås med någon annan tillfredsställande metod utan användning av djur ('replacement'), om så få djur som möjligt används ('reduction'), och om djuren inte utsätts för större lidande än vad som är absolut nödvändigt ('refinement'). Tillsammans brukar dessa tre krav betcknas som de tre 'r:en'. Etiskt godkännande får inte ges för djurförsök som medför svårt lidande som sannolikt kommer att bli långvarigt och som inte kan lindras (säger förordningen).

Forskare ska i sina projekt ha tydliga och förutsägbara kriterier när avbrytningspunkten nås i ett försök. Avbrytningspunkten utpekar var gränsen går för vilket lidande för djuret som kan accepteras i ett försök. När ett djur når denna gräns och orsaken inte kan undanröjas, ska djuret snarast avlivas (se vidare DFS 2004:4 från Djurskyddsmyndigheten och OECD:s Guidance document).

En förändring med det nya EU-direktivet är ett krav på att de som arbetar med försöksdjur ska vara utbildade för denna uppgift. Tidigare kunde forskarna gå en försöksdjursutbildning inom två år från det att de började göra djurförsök men nu får inte forskning på djur påbörjas utan genomgången utbildning. På varje anläggning för försöksdjur ska det dessutom finnas ett djurskyddsorgan som ska arbeta med att främja djurens välfärd med fokus på att minska, förfina och ersätta djurförsök.

I arbetarskyddsstyrelsens (numera Arbetsmiljöverket) föreskrifter om arbete med försöksdjur (AFS 1990:11) talas framförallt om lokaler, inredning och utrustning, avfallshantering, personlig skyddsutrustning och hygien, samt vaccination och medicinska kontroller. Jordbruksverket har utgivit en mängd föreskrifter (tidigare Centrala försöksdjursnämndens mandat) om hanteringen av försöksdjur, du finner en introduktion till jordbruksverkets verksamhet samt en förteckning över föreskrifterna här.

Internationella regler

Sverige är förbundet att följa två internationella bestämmelser om djurförsök. Vi har 1988 ratificerat Europarådskonventionen med tillägg om skydd av ryggradsdjur som används till försök och annat vetenskapligt ändamål, som bl.a. reglerar när djurförsök är tillåtna och när de skall anmälas till ansvarig myndighet. Europeiska unionen har ett flertal föreskrifter om djurförsök, främst Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Vidare ges i Kommissionens rekommendation av den 18 juni 2007 riktlinjer för hållande och skötsel av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål, med bl a anvisningar om de fysiska anläggningarna, miljö och klimatreglering, utbildning, djurskötsel, human avlivning samt en mängd artspecifika riktlinjer för skilda arter. Se också EMA:s Note for Guidance on Genotoxicity Testing and Data Interpretation for Pharmaceuticals Intended for Human Use.

EU: s nya djurskyddsdirektiv gör det obligatorisk med etisk prövning av djurförsök och förbjuder användningen av större apor. European Science Foundation har meddelat synpunkter i Position on the Directive on the Protection of Animals used for Scientific Purposes.

Några andra riktlinjer

Forskare från Europa har skapat en Basel-deklaration i vilken framhålls att forskning bör följa principerna om de tre R'en och att forskare skall sträva efter att öka tilliten, transparansen och kommunikationen kring försöksdjursanvändningen.

WHO har i en rapport om xenotransplantationer tagit upp djurskyddsfrågan. I 'Good Clinical Practice' diskuteras när och hur djurförsök bör utföras. CIOMS har International Guiding Principles for Biomedical Research Involving Animals. European Science Foundation har ett policydokument om användandet av djur i forskningen (policy briefing no 9). International Association for the Study of Pain har publicerat Ethical Guidelines och i en artikel i British Journal of Cancer har "Guidelines for the welfare and use of animals in cancer research" föreslagits. Forskare har föreslagit riktlinjer för när det kan vara riktigt att testa mänskliga hjärnceller på primater ("Moral Issues of Human-Non-Human Primate Neural Grafting").

Hur långt kan vi gå i att genetiskt modifiera djur? EU-kommissionens Group of Advisers on the Ethical Implications of Biotechnology har gjort ett uttalande om Ethical Aspects of Genetic Modification of Animals. Forskning på veterinärområdet har sina egna regler och The European Medicines Agency har en stor mängd riktlinjer för detta område. Federation of European Laboratory Animal Science Associations (FELASA) har olika policydokument och rekommendationer.

Senast uppdaterad: 2017-02-25

Regler & riktlinjer

Se vidare

CODEX, Centrum för forsknings- & bioetik, BMC, Husarg. 3, Uppsala | Webbansvarig | Om webbplatsen