Lyssna på den här sidan Lyssna

|  Textstorlek: Minska textstorleken Öka textstorleken   |  Kontakta oss  |  English

Till vetenskapsrådets webbplats Till Uppsala universitets webbplats

Jord- och skogsbruk, livsmedel och miljö

Bild Genteknik

Gentekniken används för att förbättra och utveckla vår mat och vårt jord- och skogsbruk. Dessa genmodifierade organismer och produkter väcker dock farhågor vad gäller deras inverkan på människors hälsa och på vår miljö. Därför finns lagar som reglerar användningen och utsättandet av dessa organismer. I EU har under fem år funnits ett moratorium ang. godkännande av nya GM-grödor, ett moratorium som upphörde maj 2004 då majs av typen Bt-11 slutligen godkändes. Dock är det fortfarande så svårt att få en GM-produkt accepterad i Europa att andra länder kallat det för ett "de facto moratorium" och därvid klagat hos WTO. Enskilda europeiska länder har också förbjudit särskilda GM-produkter. Den senaste utvecklingen är att European Food Safety Authority har utgivit en rapport som tillsammans med undersökningar av allmänhetens inställning väntas bilda underlag för kommissionens framtida principbeslut: Food Safety, Animal Health and Welfare and Environmental Impact of Animals derived from Cloning by Somatic Cell Nucleus Transfer (SCNT) and their Offspring and Products Obtained from those Animals. Etiska aspekter har adresserats av European Group on Ethics.

Grundläggande bestämmelser

De grundläggande bestämmelserna angående genetiskt modifierade organismer återfinns i miljöbalkens 13:e och 14:e kapitel och förordning 2000:271 om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer, förordning 2002:1086 om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön, respektive förordning 2007:273 om försiktighetsåtgärder vid odling och transport m.m. av genetiskt modifierade grödor. Se även direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön. EU har anslutit sig till det internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk.

Av största vikt är Konventionen om biologisk mångfald som följdes av Cartagena-protokollet om biosäkerhet. Protokollet skrevs år 2000 som ett tillägg till konventionen för att skydda den biologiska mångfalden från potentiella risker med genetiskt modifierade organismer. När den 50 parten undertecknade protokollet i juni 2003 trädde det sedan i kraft 11 september för de undertecknande. Detta protokoll har undertecknats både av Sverige och EU, men inte av USA. Europaparlamentet och rådet har även diskuterat fram en från Catagena-protokollet utgående förordning om gränsöverskridande förflyttning av genetiskt modifierade organismer, som avser att säkerställa ett tillräckligt säkert skydd för riskfri förflyttning, manipulering och användning av genmodifierade organismer. Under konventionen finns också Bonn Guidelines on Access to Genetic Resources and Fair and Equitable Sharing of the Benefits Arising out of their Utilization. Det första praktiska verktyget för att implementera och efterleva Bonn Guidelines är den så kallade ABS-Management Tool. Den ger bl a forskare en standard för hur förhandlingar bör föras rörande access till och nyttjandet av genetiska resurser.

2015 införde EU en möjlighet för medlemsstaterna att själva avgöra om de tillåter att GMO odlas inom landet, se Europaparlamentets och rådets direktiv 2015/412.

Olika ansvarsområden

Ett antal myndigheter har utarbetat förordningar för respektive ansvarsområde. Statens jordbruksverk har en förordning om innesluten användning av genetiskt modifierade växter (SJVFS 2007:29), en förordning om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade växter (SJVFS 2003:5) samt en förordning om försiktighetsåtgärder vid odling (SJVFS 2008:34).

Skogsstyrelsen har utarbetat föreskrifter om avsiktlig utsättning och utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade skogsträd (SKFSF 2008:4; SKSFS 2008:5). För livsmedelsforskare som arbetar med att ta fram genetiskt förändrade livsmedel gäller Europaparlamentets och rådets förordning nr 258/97 om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser respektive Europaparlamentets och rådets förordning nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder. Livsmedelsverket har en Vägledning om genetiskt modifierade livsmedel. Dessutom finns Fiskeriverkets (numera Havs- och vattenmyndigheten) föreskrifter om genetiskt modifierade vattenlevande organismer (FIFS 2004:2).

Diverse uttalanden

Ett stort antal deklarationer och rekommendationer av skilda slag har sett dagens ljus. Här följer ett axplock. Nordiska ministerrådet har publicerat ett uttalande om Tillträde och rättigheter till genetiska resurser. Hos OECD finner vi Environmental Policies and Instruments. European Science Foundation talar i sin policy briefing nr 12 om Genetically modified plants. Från FAO härstammar Global Plan of Action for the Conservation and Sustainable Utilization of Plant Genetic Resources for Food and Agriculture.

Greenpeace har ett dokument med titeln Considerations regarding the Co-existence of GMO, non-GMO and organic farming. Det är också värt att nämna Leipzig-deklarationen, antagen 1996 av International Technical Conference on Plant Genetic Resources, som diskuterar bevarandet och det hållbara nyttjandet av genetiska växtresurser för mat och jordbruk.

Senast uppdaterad: 2018-12-18

Regler & riktlinjer

Se vidare

CODEX, Centrum för forsknings- & bioetik, BMC, Husarg. 3, Uppsala | Webbansvarig | Om webbplatsen